Om sömn

Sömnen är en viktig del av våra liv. Exakt vilka positiva effekter som sömnen har, och vilka effekter det har över huvud taget att sova, är inte helt och hållet klarlagt. Ett viktigt steg på vägen mot att kunna klarlägga sömnens effekter är att ta reda på. Detta har blivit möjligt genom olika typer av förfinade mätinstrument, som bl.a. kan mäta aktiviteten i hjärnan under sömnen.

Huvudtyper av sömn

Under en natt går en människa igenom flera faser av olika typer av sömn. De två huvudtyperna som växlar är REM-sömn och djupsömn. Djupsömn kallas också för NREM-sömn, vilket står för non-rapid eye movement-sömn, till skillnad från rapid eye movement som alltså är vad som döljer sig bakom förkortningen REM.

REM-sömn

REM-sömnen kallas som den gör eftersom ögonen under denna period rör sig snabbt. Men det är inte det enda som händer. Neuronerna i hjärnan är lika aktiva under denna del av sömnen, vilket bland annat yttrar sig i att drömmarna är som mest intensiva under denna period. Det är dock inte så att det enbart är under denna period som människor drömmer. Även under NREM-sömnen förekommer drömmar.

Under en natts sömn går hjärnan in i REM-fasen fyra till fem gånger. Den sammanlagda tiden av REM-sömn uppgår till mellan en och en halv och två timmar. För varje period av REM-sömn blir hjärnan mer och mer aktiv, och mot slutet så är den mer aktiv än den är i vaket tillstånd. Under REM-perioden är sömnen lätt, och den som vaknar under denna sömn känner sig oftast pigg.

NREM-sömn

Djupsömnen eller NREM-sömnen består av tre olika faser. Ögonen rör sig inte särskilt mycket under denna del av sömnen. Tidigare trodde sömnforskarna att drömmar inte förekom under denna del av sömnen, men idag vet man att människor drömmer även under NREM. Drömmarna är dock av en annan art, och är snarare i form av tillstånd än i form av berättelser. Kroppen är inte bedövad som under REM-sömnen, vilket gör att den sovande kan gå i sömnen.

1968 delade Rechtschaffen och Kales in NREM-sömnen i fyra faser. Dessa minskades av American Academy of Sleep Medicine ned till tre stycken 2007.

  1. I början av sömnen rör sig ögonen långsamt, och hjärnvågornas form förändras. Det är även vanligt med s.k. sömnryck under denna fas. Den som vaknar under den första fasen tror ofta att hen har varit klarvaken hela tiden.
  2. I den andra fasen förekommer inga drömmar, och ögonen rör sig över huvud taget inte. Den sovande vaknar lätt under denna fas. Elektroencefalogram som görs på en sovande person under denna fas visar speciella mönster, bl.a. så kallade K-komplex.
  3. Den tredje fasen är den egentliga djupsömnen, som också kallas för slow-wave sleep efter de vågor som uppträder på elektroencefalogrammen. Det är under denna del av NREM-sömnen som drömmar oftast uppträder, men de är mindre konkreta och svårare att komma ihåg än drömmar som inträffar under REM-sömnen.